Neurodiversitet bidrar med viktiga styrkor och perspektiv som berikar våra samhällen
Begreppet NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) är väletablerat i Sverige, medan termen "nepsy", en förkortning av det finska uttrycket för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är vanligare i Finland. Neuropsykiatriska utmaningar avser egenskaper som beror på hjärnans utveckling och som kan påverka till exempel koncentration, interaktion, språkkunskaper eller exekutiva funktioner.
Personer som tillhör neurominoriteter kan ha drag som påverkar till exempel koncentration, interaktion, språk eller exekutiva funktioner. Dessa svårigheter beror inte på viljestyrka eller uppfostran, utan är relaterade till individuella skillnader i hjärnan.
Personer som tillhör neuro-minoriteter har också många individuella styrkor. När dessa styrkor identifieras och stöds har alla möjlighet att växa och blomstra på sitt eget sätt.
Uppdrag och vision
Vårt mål är att öka medvetenheten och påverka sociala attityder, servicestrukturer och utbildningsvägar. Vi strävar efter att öka medvetenheten om det neuroaffirmativa synsättet, så att alla behandlas med respekt och får det stöd de behöver – både inom tjänstesektorn och i vardagen.
Information
Kännedomen om och förståelsen för hjärnans mångfald har ökat under de senaste åren, vilket har lett till bättre identifiering av neurodiversitet. Ändå är det många inom neurospektrumet som fortfarande inte får det stöd de behöver.
Varje människa är unik, med sina egna styrkor och sina egna stödbehov.
Bli medlem
#NäeNepsy rf är en organisation som arbetar för ett neurobekräftande samhälle. Vårt mål är ökad förståelse, stärkt rättssäkerhet och ökad inkludering. Genom att bli medlem stöder du vår verksamhet och hjälper oss att utveckla den.
När livet formas av majoriteten
Neuromångfald betyder hjärnans mångfald, att människor upplever och tolkar världen på olika sätt. Personer som tillhör neurominoriteten kan också uppleva psykisk belastning, såsom depression eller ångest. Detta beror inte på själva neurodiversiteten, utan en olämplig miljö, pågående belastning eller brist på stöd.
I vardagen kan det synas till exempel som:
- oflexibilitet och svårighet att anpassa sig till förändringar
- starkt behov av förutsägbarhet
- svårigheter med uppmärksamhet eller känsloreglering
- utmaningar i den dagliga exekutiva funktionen
- motorisk klumpighet eller tillbakadragande från sociala situationer
- sensorisk över- eller underkänslighet (t.ex. ljud, ljus, dofter)
Att leva som neurominoritet innebär ofta att leva i en värld som är byggd utifrån majoritetens sätt att fungera. Stödbehov syns inte alltid utåt, därför behövs också osynliga ramper: förståelse, attitydförändringar, flexibilitet och tillgänglighet som tar hänsyn till olika behov.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att personer som tillhör neurominoritet har många styrkor – kreativitet, noggrannhet, uthållighet, empati och nya sätt att tänka. Med rätt stöd kan dessa styrkor komma fram och lysa.
#NäeNepsy?
NäeNepsy-sidorna är avsedda för alla som berörs av denna fråga: både yrkesverksamma och familjer. Vi samlar information och berättelser, och vi vill uppmuntra dig att fundera över hur en jämlik och mildare värld utan sensoriska hinder för neuro-minoriteter skulle se ut om 5–10 år. Världen förändras i takt med att kunskapen ökar.
Låter det bekant?
Är du, en nära anhörig eller någon du känner en del av neurominoriteten? Att stödja någon som tillhör en neuro-minoritet kan kännas främmande för den som saknar erfarenhet av neuro-minoriteter. Ämnet är relativt osynligt i samhället. Om någon har brutit benet får hen gips och kan inte gå utan kryckor – neurominoriteters behov är inte lika synliga.
En enda förstående person kan göra skillnad, till exempel en uppmuntrande lärare som ser barnets styrkor bakom dess svårigheter.
Du kan vara den som förändrar någons liv.
Sätt att hjälpa någon som tillhör en neurominoritett
- Lyssna och engagera dig, ge inte råd, döm inte och försök inte lösa problem.
- Försök att känna empati för en annorlunda vardag, var intresserad och närvarande.
- Vänta inte på att bli ombedd om hjälp, erbjud den själv. Fråga vad som skulle hjälpa.
- Gör inga antaganden. Fråga om något bekymrar dig.
- Lova inte något du inte kan hålla.
- Visa att ingen är ensam mitt i en utmanande vardag.
Vårdstigen
Vårdstigen berättar en anonym sann historia om vårdens utveckling från början av utmaningarna till nuvarande ögonblick. Den realistiska tidslinjen visar stegen i vårdstigen, medan den ideala tidslinjen fungerar som en jämförelse för en möjlig vårdstig som skulle kunna uppnås genom snabbare diagnos och tidigare start av stödet.
Den egentliga vårdstigen har krävt deltagande av många olika specialister och arbetstimmar, för att inte tala om de timmar som föräldrarna lagt ner. Den realistiska beskrivningen av vårdstigen visar hur många specialistbesök som hittills har ingått i vårdstigen, och den ideala tidslinjen presenterar en möjlig mängd av specialistbesök. Experterna i diagrammen är: psykologer, psykiatrer, lärare, specialpedagoger, socialarbetare, sjuksköterskor och rektorer.
Den genomsnittliga kostnaden för ett enda expertbesök uppskattas till cirka 150 euro per timme.
Samarbetspartners
Många samarbetspartner har stöttat och hjälpt oss. Bland dem finns bland annat reklambyrån Aate, Scala Collection, Oma Säästöpankki Oyj, Sanavalmis kommunikationstjänst (Niina Mäenpää), Toimistopalvelu Leona Oy (Mirka Huhtanen) och Viestintätoimisto Tulostie (Sami Huhtala).
